När kartan ritas om

”Se, jag vill göra något nytt. Redan nu visar det sig, märker ni det inte” Jes 43:19

Under flera är har vi fått tilltal om att Gud sänder en våg över Sverige. En ny väckelsevåg som kommer förändra det andliga landskapet och som kommer innebära att människor söker sig till de källor som har friskt vatten. Församlingar som tror på Guds Ord, är öppna för den helige Ande och som samlas kring Guds närvaro i tillbedjan. Herren har talat om en ny sändning där budskapet om Jesus och där en gudsrikeskultur förs ut från kyrkan och in i samhället.Väckelse handlar till största delen om ett förvandlat samhälle och kultur och bara lite om kyrkan, men Herren börjar många gånger med sitt folk. 

När detta nu händer så har vi ändå svårt att förstå det och orientera oss kring det. Vi har firat påsk och det som har slagit mig är hur svårt lärjungarna hade att verkligen inse och leva utifrån att Jesus hade uppstått och levde. Jag tror att kartan ritas om nu och jag tror att vi i lever i början av den sista tidens väckelse.

Jesus ägnade mycket tid åt att undervisa om den yttersta tiden och Gud sänder idag profeter för att göra Guds folk uppmärksammade på vart vi är i historien och utrusta oss för den skörd som ligger framför.

Det finns två parallella skeenden som vi behöver vara medvetna om. Den ena utvecklingslinjen är att det blir värre. Konflikterna ökar, skapelsen skälver och motståndet intensifieras mot Guds folk. Globalisering, kontroll och maktkoncentration är något som Guds ord vittnar om när det handlar om den yttersta tiden likaväl som motståndet mot Israel. En intressant nyhet i radion idag den 9 april var den stora ökningen av antal människor som transplanterar in ett chip i handen i Sverige. Detta för identifiering på arbetsplatser och för att underlätta för handel och ekonomisk förvaltning. Allt under invändning av säkerhet, kontroll och smidighet. Vi har också under detta år sett hur religionen har återkommit i den politiska debatten och i det offentliga samtalet i Sverige. De kristendomsfientliga delarna av svensk politik går ut starkt och kräver förbud mot kristna friskolor och i grunden förespråkar man ett samhälle där religionen är förvisad till en privat sfär. Tongångar som påminner mer om totalitära regimer än demokratier. Jag är inte ute efter att i detta läge göra en djupare analys av utvecklingen som visar att det blir värre utan vill bara konstatera att vi ser det tydligt och det gör att vi behöver få insikt i vad som sker. Det är tid att vara vaksam och inte slumra. Ytterligare en aspekt av denna förändring har blivit tydlig för mig den senaste månaden. Det handlar om att inse hur oerhört snabbt folkopinionen skiftar. Det som var starkt förankrat bland majoritet för något år sedan har skiftat fullständigt. Värderingar som är grundläggande för kristen tro går idag ledare i kyrkan ut och förespråkar motsatsen till mångas både förundran och gillande. Dödshjälpsdebatten är i full gång och värnandet av det ofödda barnet eller att stå upp för kyrkans klassiska äktenskapssyn är något som många redan ser som avgjort och avslutat. I påskfirandet har vi sett hur Hosianna rop ersattes med rop om korsfästelse på bara några dagar. Den som bygger sin tro, sitt liv och sin tjänst på vad människor tycker kommer att kastas upp och ner. Det enda som håller är försöka leva i Guds vilja.

Den andra sidan av utvecklingen handlar om att Gud fullbordar sina löften till kyrkan. Vi ser att kyrkan kommer att vara delad fr.a. i västvärlden. eller kanske mellan nord och syd. Vi ser en  minskande sekulariserad kyrka som saknar kraft, där tillbedjan har tystat och där verksamheten kan fortsätta vare sig Gud är närvarande eller inte. En del av kyrkan som har somnat, som inte håller facklorna brinnande och som saknar kraften. Paulus säger ju att ”Guds rike inte är ord utan kraft” 1 Kor 4:20 Det är som det har formats en tro utan Gud i kyrkan där partier och enskilda ledare vill göra sig till talesmän för denna grupp. En tro utan övernaturliga inslag, utan under och tecken. Samtidigt som vi ser en väckelse och tillväxt av kyrkan i andra delar av världen utan motstycke i historien. En karismatisk kyrka som växer. Det är just detta som utmärker den sista tidens väckelse. En kyrka som träder fram i lydnad, renhet, hängivenhet, enhet och kraft.  

Också i detta är det svårt att se kartan för när Gud utgjuter sin Ande förvandlas alla förutsättningar. Det som tidigare var omöjligt att tänka sig blir nu naturligt. Människor frågar inte efter läror utan om Jesus lever och kan göra skillnad i deras liv! I varje missionsvåg så har Jesus visat sig vara Herren, vara närvarande med en uppståndelsekraft som saknats bland de tidigare tillbedda gudarna, andarna eller krafterna. 

Vi kommer att få se en ny enhet och en ny korsbefruktning bland kristna och inte minst bland ledare. Skiljelinjerna går inte mellan samfund utan rakt igenom kyrkofamiljerna. Förstlingsfrukten av det nya kommer att finnas inom alla samfund och de kommer att väcka anstöt men ingen skall kunna förneka deras kraft och liksom på Jesus tid kommer folket att förundras över att Gud gör detta genom människor.  Där Gud ger sig till känna kommer trons folk att vallfärdas för att få dricka. Vi kommer också att få se en ny enhet mellan ledare som välkomnar Andens verk idag. Detta är en förberedelse för det som skall komma men för många av oss blir det inte helt lätt att orientera sig. Guds Ord och Andens vittnesbörd hjälper oss att se och följa det Gud gör idag. Beroendet av Jesus och enheten i honom är helt avgörande om vi skall vaka och vara med där Herren går fram.

Det andra som utmärker det nya som Gud gör är att tjänande blir fokus. Jesus visar oss detta i Johannes 13 när han tvättar lärjungarnas fötter. Han ger oss ett exempel! Vi skall inte erövra utan vinna världen genom att älska och tjäna som Jesus. Jesus lärjungar strider inte med denna världens vapen och använder inte denna världens maktspel.

 När vi var samlade till New Wines ledarkonferens var temat ”För stadens bästa”. Jag tror att det var en profetisk timing som uppmuntrade alla ledare som deltog. Gud sänder oss med Andens kraft, urskiljning och vishet att tjäna våra städer, arbetsplatser och de sammanhang där vi lever. Om under och tecken är en del av Jesus tjänst så är det självutgivande tjänandet den andra sidan av Guds kärlek. Hur ser kartan ut i ett samhälle där styrka, framgång och egenlycka är utmärkta men där ett annat rike nu går fram som navigerar utifrån självuppoffring, tjänade och lydnad? Utan erfarenheten och övertygelsen om att Jesus har uppstått från de döda och är mitt ibland sitt folk genom den helige Anden blir det omöjligt att hitta rätt. möjligt att förstå kartbilden. 

Josef och Daniel fick uppdrag av Gud i främmande land och i en hednisk kultur att rädda folket och

göra skillnad. Genom deras liv och tjänst förstod Farao i Egypten och kungarna i Babylon och Persien att den att den levande Gudens Ande var verksam i dessa män. Sådan vishet, trohet och tjänst hade de inte sett någon annanstans. Deras tjänst räddade nationer och visade på Gud.

Gud kallar fram ledare i Sverige på alla nivåer inom politiken, företag och förvaltning som likt Josef, Daniel och Ester får göra skillnad i vår tid. Vi gör klokt i att studera dem och se vilken karaktär, vilket mod och vilken tro som utmärker dessa människor. Gud kallar dig att tjäna likt dem i familj, skola, sjukvård etc. Utmaningen ligger inte i vad vi gör med söndagen utan hur söndagens gudstjänst får utrusta oss till att tjäna Gud i våra medmänniskor hela veckan!

En vän ringde och delade en bild häromdagen. Det var en hand som kom ned och höll en klase druvor mellan tummen och pekfingret. Bilden talar om hur det apostoliska och profetiska nu kommer att bära frukt. Detta gäller våra församlingar men framför allt vårt uppdrag att vittna om Jesus i vår vardag, genom vår tjänst. När jag hade funderat på bilden så fick jag ett mail från ett annat håll i landet som handlade om att plöja ny mark. Denna bild tror jag visar att Gud för oss in i något nytt och okänt. Vi kan inte köra på i gamla fåror utan behöver röja, plöja och så där det inte har skett tidigare. Min övertygelse är att om vi får vara med och med lite distans se tillbaka på den här tiden så kommer vi se att kartan nu på kort tid helt ritas om.  

Till sist vill jag dela med mig en strof ur påsktidens prefation som jag sjungit med glädje och som en proklamation över Lysekil och Sverige sedan påskdagen. En lovsång och bekännelse att Jesus lever ,döden är besegrad och livet har trätt fram i honom och  "Därför strålar hela världen i påskens glädje..."/Hans