lördag 18 mars 2017

The Eagles are coming




Början på året har varit lite trög. Arbetsbelastning, hälsa och en del resande har inneburit att jag kanske sett på tillvaron med lite trötta ögon.
 En medarbetare delade en bild av det här året och liknade det vid en gammal dieselbil. Trögstartad och svår att få jämn gång på i början men sedan kommer den sig och bara går med kraft. I allt som har hänt är det som om ett budskap från Herren börjat ta form i mig. 
Det var när det var som mörkast i landet, avfallet som störst, som profeterna trädde fram. När alla ropade ”Allt står väl till” och den klarsynte kunde konstatera att detta definitivt inte var fallet kallade Gud fram profeterna. I mörkret blev deras ord outhärdliga och förföljelsen ofta skoningslös.  ”Vem kan uthärda”, sa man, när profeterna talade om att folket inte längre vandrade på Herrens väg. När man trodde att man hade tystat rösterna från det förflutna och nu inte längre behövde låta samvetet oroas över det som tidigare förkunnats.

När jag funderade över detta började Herren tala i mina tankar: ”Följ vägen tillbaka och se var ni vek av någonstans. Det är en lång väg men kan gå snabbare än du kan tro”. Vid de orden hände något i mitt hjärta. Pusselbitar som jag fått de senaste månaderna föll på plats och när jag var på väg till morgonmässan i Lysekils kyrka i fredags andades jag inte bara hopp utan blev också fylld av tro.
För en vecka sedan skickade en tjej från församlingen, som går på bibelskolan i Bethel, ett meddelande till en av våra ungdomsledare. Det var Kris Vallotton som hade profeterat över en svensk där borta i norra Kalifornien. En del av budskapet löd; ” I feel like the Lord is going to take the eagles and use the eagles to lead Sweden back to a place in the Kingdom”
 I rummet bredvid när jag skriver detta ligger sonen och tittar på Sagan om ringen. När orden ”The eagles are coming” ljuder så är de flygande och oövervinnerliga Nazgulernas timma slagen. De jättelika örnarna griper in och plötsligt förvandlas ett annalkande nederlag till seger. Men det är också örnarna som räddar Gandalf från Sarumans fängelseklippa och de är örnarna som tar Frodo ur lavaströmmarna på slutet och för honom till säker mark och segerfesten. När det såg som mörkast ut grep örnarna in. 
Det är ingen hemlighet att örnen symboliserar den profetiska tjänsten. Jag tror Gud säger att han har återupprättat den, satt den på plats och i beredskap. En god vän sa i förbigående häromdagen ett ord som fastnade ”profettjänsten är på plats”. Profeterna träder fram när mörkret är som störst med Guds ljus, Guds eld. Det står för uppenbarelse, hängivenhet och kraft. I den yttersta tidens församling kommer Eliatjänsten att vara levande. Profeten utmanade folket och sa att ”Den Gud som svarar med eld, han är Gud” och folket svarade ”Ditt förslag är bra.” 1 Kung 18:24 På liknande sätt kommer den tjänst och församling som är förmedlar Guds Ord att se hur Gud bekräftar det med under och tecken.

En annan sak jag blev påmind om för en månad sedan, när jag var i England och mötte internationella ledare inom New Wine, var att det finns platser och gemenskaper som bär en särskild profetisk smörjelse. I bibeln läser vi om det i Rama, där Samuel residerade. När Saul och hans män kom dit föll de i profetisk hänryckning. Det var också kring profetskolorna som denna smörjelse visade sig tydlig. Läser man om Samuel, Elia och Elisa ser man det gång på gång. Jag tror att Gud har rest upp sådana platser, gemenskaper och församlingar i vårt land. Just för denna tid har han satt dem i stånd. De är platser som välkomnar det profetiska, tar emot profeterna och tränar profetlärjungar.

Jag såg en bild av Falsterbo fyr för mitt inre. När luftströmmarna är de rätta så samlas där tusentals rovfåglar under hösten för att ta höjd på sin flytt söder ut. Falsterbo ser inte mycket ut för världen men förutsättningarna finns där. I det jag såg, var fyren ändå viktig, men platsen får sin karaktär av luftströmmar som ger fåglarna lyftkraft. För ett år sedan talade Gud om virvelvind med oss i Lysekil. Det var flera bilder och tilltal som kom om denna vind. Jag tror att de som känner att tiden är inne för något nytt söker sig till dessa platser som Gud har avskilt. Där får man vila upp sig, tränas och sedan ta höjd för att nå vidare. De fågelskådare som har ”andliga kikare”, ser med hjärtats ögon, känner igen dessa platser och ser vad som håller på att ske. 

Det påminner om Jakobs dröm i Betel. Stegen var rest och änglarna steg upp och ner på den. Jag kan för mitt inre öga se hur det blir ett vinddrag i deras rörelse. Ett vinddrag från himlen som ger kraft att flyga, att gå in i det Gud förutbestämt. 
Vi har fått många bilder om änglar i, på och utanför vår kyrka. Dessa representerar Guds närvaro och ger platsen en särskild vind. Jakob sa när han vaknade att Gud är på denna plats och jag visste det inte. Det är tid att hitta dessa platser i vårt land, hämta kraft där och få del av smörjelsen. Inte för att bli kvar där utan för att Guds rike skall breda ut sig i landet.

En aspekt av detta som Gud påminner mig om är att det finns örnbon som övertagit i generationer. Gamla häckningsplatser och stora bon. Kända lokaler med magnifika nästen men som på grund av omständigheterna i miljön inte lyckats producera särskilt många flygfärdiga unga tidigare. Nu är det annorlunda och när kullarna överlever och blir flygfärdiga stannar dem inte inom föräldrarna revir utan söker sig ut, till ny mark. Det kan vara omoget och vingligt i början men det ligger i deras natur att flyga, bilda par och etablera nya revir. En kvinna fick en bild i mässan av örnar som möts i flykten utan att kollidera och i dessa möten så liksom hakade dem i varandra. De länkades samman och bildade en kedja. En profetlänk som har sin styrka i gemenskapen med varandra och som stödjer varandra. John Derneborg, delade en annan bild av en guldlänk över landet när vi var tillsammans i bön inför sommarens New Wine konferens. Också det en bild av en länk med ledare som hittar varandra och hakar i varandra. Kanske har de renats som av eld, gått igenom prövningar, men det finns det en profetisk kallelse över dem. Sända av Gud att tala Guds ord med uppenbarelse, glöd och kraft.

Det är en ny tid, en ny säsong som kommer för Sverige och i den tiden kommer den profetiska gåvan och den profetiska tjänsten att bli helt avgörande.
Därför gäller det
- att identifiera de profetiska platser och gemenskaper som Gud rest upp och söka sig dit
- att uppmuntra nästa generations ledare att söka sig sig till profetskolorna
- för profeterna att finna varandra, uppmuntra varandra och tjäna tillsammans.

Det är tid för församlingen att välkomna den profetiska tjänsten för att få en profets lön som är att höra och se Gud./Hans

lördag 31 december 2016

Mission och konfrontation


”Det skall ske i den yttersta tiden, att det berg där Herrens hus är skall stå fast grundat och vara högt bland bergen, upphöjd över höjderna. Och alla folk skall strömma dit.” Mik 4:1

Året som ligger framför oss kommer att vara ett år med fokus på Mission. Guds rike går fram och vi kan förvänta oss en ”besökelsetid, som fäderna sa, över vårt land. Det kommer att vara en tid då Simeons profetiska lovsång realiseras. Simeon var en gammal man, han hade väntat länge på ”Israels tröst”. Han var en man ledd av Anden och han hade fått ett löfte att ”inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens smorde”.  Jag tror att Herren visar på den gamle Simeon som en bild av den yttersta tidens församling. Den trogna församlingen som levt ett stilla liv i en åldrande västkultur som allt mer har fjärmat sig från Gud. I en tid när de nya generationerna och där dagens makthavare inte längre känner Herren eller har intresse att lyssna till hans röst, så infrias det som Gud har talat. Typiskt Gud, inte ett ögonblick för tidigt med inte heller för sent.  Simeon fick se och röra vid Jesus och han profeterade och lovsjöng om den ”frälsning som du berett att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel.” Luk 2:31f. 
För att denna sista tidens offensiv och framryckning skall kunna ske, en ny missionsera utan tidigare motstycke, så är det den gamle rättfärdige profeten som får träda fram. Vi går en tid till mötes då den profetiska tjänsten och gåvan kommer att fördjupas och komma i en förnyad funktion. Det kommer inte att ge ett fokus på det profetiska utan på uppdraget – missionen. Det kommer inte att ge enskilda människor ära och glans utan Jesus. Den profetiska tjänsten får på Herrens uppdrag smörja församlingen och förlösa henne in i det Gud sparat för denna tid. Vi kommer att få se en tid då församlingen kommer att smörjas till tjänst, bli fylld av den helige Anden och alla som lyssnar kommer att höra Guds röst med en ny skärpa.

Under advent har Gud talat till mig ur Hesekiel 12 och då särskilt från v 23-25 ”Tiden är nära då alla profetsyner skall fullbordas” v.23 Den vise gör klokt i att också meditera över kapitlen före och efter kapitel 12.
Apostlarna verkar eniga om att alla folk skall nås av budskapet om Jesus innan han kommer tillbaka. Alla folk skall också fyllas av Anden enligt Joels profetia.(2:28) Pingstdagen är en första uppfyllelse av den men det finns mer och vi lever nu i en tid då alla folk skall fyllas av Anden. Budskapet om Jesus åtföljs av andeutgjutelse genom hela kyrkohistorien. Det verkar också som om Jerusalem har en alldeles särskild funktion i det profetiska skeendet och Guds plan. Ingen annan plats väcker sådan reaktion i världen. Det finns en dubbel roll som Jerusalem spelar, till välsignelse för alla folk men också som en stötesten. Det var i Jerusalem Simeon trädde fram och det var i Jerusalem som Pilatus avrättade Jesus.  Larry Normans sång har klingat mer än en gång den sista tiden i mitt inre ”If you´re truely wise you keep your eyes on the Palestine”.

Det är alltså inte en tillfällighet att striden kring Israel blossat upp nu igen och inte heller att många av västvärldens ledare överger Israel. Att Sverige ger stöd till terrorister, islamistisk fundamentalism och fördömer Israel är bara en logisk konsekvens av en regering som inte känner Gud.  Sakarja skriver ”Se jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring… Det skall ske på den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa på den. Och alla jordens folk skall göra sig illa på den.” Sak 12:2f
Förhållandet till Israel och till Jerusalem är alltså ingen bisak och att detta sker idag när hela världen står i brand borde vara en väckarklocka.  Det är märkligt att något som bibeln uttrycker så tydligt är så svårt att se och tro för många. Till Abraham sa Gud ”I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade” 1 Mos 22:18 Den gamle Simeon profeterade om Jesus att han skall komma med ”härlighet åt ditt folk Israel” Luk 2:32
Det som sker idag har  alltså att göra med att Israel skall bli till välsignelse för alla folk, och att Jesus som är Abrahams avkomma skall bli hyllad och ärad av alla folk.  Jesaja skriver ”Han skall på detta berg göra om intet den slöja som beslöjar alla folk, det täckelse som täcker alla folkslag” Jes 25:7
 Jag tror alltså att vi går en tid till mötes med tydligare uppenbarelse, kraftigare polarisering och som en naturlig konsekvens av detta en våldsammare konfrontation i andevärlden. Denna världens härskare är dömd och vet att hans tid är kort men han agerar med en fruktansvärd våldsamhet. Det är med bävan och förväntan jag ser framtiden an. Det blir bättre och värre på samma gång. Den gamla tiden av någon slags ”pax romana” är över. Tillväxt, utveckling, fred och välstånd kommer inte att prägla åren som ligger framför oss. Väckelse kommer – Guds rike går fram men det är inte en stilla tillväxt där ett ax läggs till nästa i kärven under ”humana” former utan allt kommer att skakas om. Det är de snabba kastens tid och turbulensen river, sliter och förändrar samhället fullständigt.   

Det blir som när två vädersystem möts, högtryck och lågtryck. När dessa kollidera blir det mäktiga krafturladdningar och tillvaron skakas om. När vi ser klimatförändringarna i världen så märker vi av värre stormar, mer förödande översvärmningar och samtidigt så medför uppvärmningen torka och förändringar som rubbar hela ekosystemet. Hur många gånger har vi inte sagt att vädret är ur led de senaste åren och detsamma gäller på det andliga området i världen. Vi går inte mot, som många tror och hoppas på, en värld där religionerna förlorar sitt inflytande. Det är som om en enorm kollision mellan olika andliga makter, demoniska makter och Guds rike äger rum i himlarymderna.  Ingen kommer att kunna hålla detta på avstånd och betrakta det som ett åskväder långt bort. Det omsluter hela världen, påverkar alla folk och nationer. Förmodligen har att göra med att Gud är historiens och hela världens Gud. Han är alltings ursprung och mål.  Det han har sagt kommer att ske och hans vilja kommer att genomföras. Om Jesus, som Johannes kallar Ordet, står det att ”alla knä skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud Fadern till ära, att Jesus Kristus är Herren.” Fil 2:10
Jesus säger ju till Pilatus ”Mitt rike är inte av den här världen.” Joh 18:36 Det innebär att den här världens vise, makthavare och människor inte kan se Guds rike, inte förstå Guds rike och kommer att bekämpa Guds rike tills de kapitulerar och tar emot Jesus som Herre och frälsare. Tar emot den sanning och verklighet som han uppenbarar och låter sig förvandlas av den. Det finns alltså en våldsam andlig konfrontation – där demoniska makter och denna världens furste försöker förgöra Jesus och hans rike. Denna konfrontation kan aldrig och får aldrig mötas på något annat sätt än Jesus gjorde. I lydnad mot Gud, ödmjukt tjänande människor och i Andens kraft. Våld och oförsonlighet är främmande för hans rike utan det är denna världens furste som hotar med sanktioner, förföljelse och i sista hand att ta ditt liv.
Guds rike är till skillnad från världen ett kärlekens rik och ett andligt rike. Jag tror att det  är detta som kommer att utmärka församlingen som Fadern utrustar och sänder i vår tid. Alla människors lika och okränkbara värde vilket medför att församlingen kommer att vara en spegel av Guds rike, av himlen i vår tid och inte ett redskap för den sekulariserade makten. I alla missionstider har kyrkan växt när Jesus Kristus har visat sig vara starkare än de gamla gudarna. Under och tecken är alltid en del av den missionerande kyrkan. Sveriges folk kommer att beröras av Guds kärlek och kommer att se hur Gud helar, befriar och upprättar. Därför tar vi apostlarna till föredöme och ber med dem inför 2017. 
Bön i förföljelsetid
"När de blivit frisläppta gick de till sina egna och berättade allt vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem. När de hörde det, ropade de tillsammans till Gud och bad: "Herre, du som gjort himmel och jord och hav och allt som finns i dem du har genom den helige Ande talat genom vår fader David, din tjänare: Varför rasar hednafolken,varför tänker folken tomma tankar? Jordens kungar reser sigoch furstarna gaddar ihop sigmot Herren och hans Smorde .
Ja, de gaddade verkligen ihop sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus som du har smort. Herodes och Pontius Pilatus gick samman med hedningarna och Israels stammar för att utföra det som du med din hand och ditt beslut hade förutbestämt. Och nu, Herre, se hur de hotar oss! Hjälp dina tjänare att frimodigt förkunna ditt ord, genom att du räcker ut din hand och låter helande, tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn." När de hade bett skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och förkunnade Guds ord med frimodighet." Apg 4:23-31
/Hans
                                            


måndag 31 oktober 2016

Awakening Europe


Efter en tids tystnad på Navigerafronten återkommer jag med några tankar efter Awakening Europe. 2016 har varit ett missionens år där evangelisttjänsten trätt fram och inspirerat Kristi kropp. En tjänst som kommit med en förnyad kallelse tillbaka till ursprungsuppdraget som vi finner i missionsbefallningen. Matt 28:18-20  Församlingens kallelse är att lägga ut näten efter Jesus befallning men nu är det tid att vittja dem och lägga fångsten i korgar. Detta har varit något av ett tema under året. Awakening Europe är en del i det skeendet och som allt Gud gör är det viktigt. 

En stark känsla av enhet men också av att vi står i början på något nytt präglade de samlade på Friends Arena i helgen. 25 000 hyllade och lovsjung Jesus som Kung och uttrycket som återkom var: ”Det är en ny Kung i Europa - Hans namn är Jesus”.  Jag vill dela något av det jag uppfattade som signifikant under helgen men innan det så måste jag konstatera att när jag skriver detta så pågår en försoningsgudstjänst i Lunds domkyrka mellan Lutherska världsförbundet och Romerskkatolska kyrkan. Det är ingen tillfällighet och hela den världsvida kyrkan går mot en ny reformation.

Det första jag hört handlar om enhet.  Enhet i tillbedjan av Jesus, enhet i mission för världens skull och enhet i tro på Guds Ord. Det är när Jesus på nytt gör sig synlig och tydlig i församlingen som splittringen upphör.  Den profetiska kallelsen är att hjälpa hela Guds folk att känna igen Jesus och att följa hans röst.  Det utmanande är att visa på Jesus mitt i alla de kulturella skillnader som finns i Guds församling.
För att kunna få denna enhet är försoning en nyckel. Representanter för olika delar av trosrörelsen bad varandra om förlåtelse på Friends Arena. Katoliker och Lutheraner bad om förlåtelse i Lunds domkyrka. Med löfte att inte kasta sten, att inte förtala eller förbanna utan istället välsigna och söka varandras bästa öppnar sig en ny väg för Sverige. Det finns något av Johannes döparen över det som nu händer och snart inleder vi ett nytt kyrkoår med att sjunga ”Bered en väg för Herran”. Ur 2016 går vi framåt på denna väg. Det är en ödmjukhetens och försoningens väg. En väg som Herren banar och som ingen kan beträda i egen kraft eller vandra på om man följer sitt eget huvud eller sin egen vilja. Det är Herrens väg! Den är omöjlig för världen att vandra men är en härlighetens väg banad för dem som följer Jesus.

Vägen leder till FRIHET! De som vandrar på den kommer att utmärkas av Andens frihet. På den kommer vi att finna en dansande generation.  En generation som inte bryr sig om vad världen tycker utan är befriade från människofruktan. Bara den som är fri kan befria de fångna och det kommer att vara något som visar sig i det Gud gör nu. Han kallar församlingen och varje lärjunge att ”sätta de fångna fria”.  I Lysekils församling har temat under en tid varit frihet i Kristus. Frihet från rädsla både för människor, andliga krafter och döden. Den Sonen gör fri är verkligen fri”  Joh 8:36. Jag tror att det bröts något under Awakening som kommer att visa sig tydligt framöver.  En ny frihet i att vittna men också en frihet att skapa. Guds Ande bemyndigade människor att var kreativa.  Ett tema du som läst navigera känner igen men jag tror att något är annorlunda efter helgen och det kommer att visa sig.

Väckelse innebär omvändelse. När Todd White förkunnade på lördagkvällen öppnades också något andligt. En gammal dörr som varit stängd och igenbommad. Utan att den öppnas kan inte den nya vägen beträdas och den heter omvändelse.  Renhet är något som Jesus kallar oss till och som han betalt priset för. Det blev tydligt för många tusen människor att det gå inte att leva orent, i synd och samtidigt följa Jesus. Det finns kraft till att leva kompromisslöst och det finns förlåtelse för allt som varit skenheligt i våra liv. Det finns en dom över synden i oss som leder till omvändelse. Det gäller de klassiska slagfälten pengar, sex och makt men det blev också tydligt att tiden för ljumenhet nu är över. Det är inte längre en möjlighet om någon eller något i oss trott det.


Efter omvändelse kommer eld! Jag tror att vägen under året som kommer blir en väg i eld, Guds eld. Den förtär och renar men den kommer också att ge ljus så att Sverige kommer att se. Tiden då vi famlar i mörker är över då ljuset kommer lysa klart. Alla skall se det!  Gud reser upp en generation genom eld. En generation som han märker med sitt märke. Herrens egendom och som kommer att gå rakt fram. En Elisageneration som föds ur en erfarenhet av eld. Hängiven och utan rädsla kommer den generationen att vara beredd att ge sitt liv för Herren och för människor.  Det var ett starkt budskap om en generation som inte älskar sitt liv mer än Jesus och som kommer att följa honom oavsett vad det kostar, följa honom till det yttersta priset av sitt eget liv. Denna armé, den profetiska elisagenerationen kommer att förlösa kyrkan i vår tid och församlingen kommer att följa Herren till jordens yttersta gräns./Hans



torsdag 21 juli 2016

Lyft blicken och se

Under de senaste veckorna har världen på nytt skakats om. Terrordåd, statskupp, inbördeskrig, dödsskjutningar mot poliser, listan kan göras längre än så.  Många av de bakomliggande orsakerna till våldet ser vi ingen lösning på och experter konstaterar i tv-sofforna att det har hänt förut och det kommer att hända igen. Vi lever i en tid av ytterst instabilitet och stora omvälvningar sker hastigt och beslut och handlingar i en del av världen får mycket snabbt världsomfattande konsekvenser.  
Det som slår mig är den blindhet som uppvisas och brist på urskiljning. Det är som om lagen om sådd och skörd, något av de mest elementära när det gäller urskiljning, inte längre finns med i förståelsen av vad som händer. Inte heller Jesus ord om att ”på frukten skall ni känna igen dem” (Matt 7:16) verkar ha någon tyngd i det offentliga samtalet.   
Att man inte kan förstå det andliga skeendet eller historien utan upplysning av Guds Ande behöver vi kanske inte förundras över men problemet är när kyrkan inte förstår. Kyrkan som är kallad att vara jordens salt gör världen en otjänst när hon blir en spegel av samtiden. Vår kallelse är att reflektera Guds rike och ljuset från Jesus Kristus i en mörk värld. Om kyrkan, som också kallas lampan på väggen, av Jesus inte skiljer sig från kulturen blir ju allt mörkt. (Jfr Matt 5:13ff & 6:22f) Gud har påmint mig den sista tiden om vikten av andlig urskiljning och att inte dras med i det som händer.  Vi hade texten om den vise mannen som byggde sitt hus på klippan, förra veckan som evangelietext. Matt 7:24ff och med all tydlighet talar Jesus om stormarna som kommer att komma och vad som gör att huset kan bestå.  Vi måste bygga huset på klippan, en säker grund. Höra och göra Herrens ord är det avgörande!

 Det andra som Herren talat om är att söka sig framåt på de gamla, beprövade vägarna.  ”Jesus är Vägen, Sanningen och Livet” Joh 14:6 och den vägen är inte bred, inte enkel att följa men avgörande för att hitta rätt. Kyrkans erfarenhet alltifrån apostlarnas tid är att det finns en grund som vi kan bygga på och det är bekännelsen att ”Jesus är Messias, den levande Gudens Son”. (Matt 16:16) På den bekännelsen byggs kyrkan och kring den bekännelsen finns ett löfte att ”helvetets portar inte skall få makt över den”.  Jesus, Guds Son och Jesus, Guds Ord är det som ger oss ljus i en mörk tid. ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Joh 8:12) Det är inte så komplicerat utan ganska självklart. Pröva allt utifrån Bibeln, bygg på apostlarna och profeternas grund och gör det Jesus säger.


Den profetiska tjänstens primära uppgift är inte att avslöja mörkret, det kan alla se, utan att visa på vad Gud gör idag och uppmuntra människor att ta emot det och börja handla i enlighet med det.  I ett första skeende kan vi se över världen och titta var kyrkan växer i antal, mognad och kraft. Det är i första hand inte i västvärlden utan i tredje världen.  Låt oss vända om från det som inte fungerar, det som inte ger växt och lära oss av dem som växer.  När det är sagt låt oss försöka urskilja om det finns ord för just dessa dagar och som vi känner igen är från Herren, så att vi kan på hans tilltal gå in i det.

Tre ord har jag med mig nu Juli månad.
Det första handlar om att när det är som mörkast är vi också närmast gryningen.  Jesus talar i bilden av födslovärkar. Det är som när en kvinna som skall föda. (Jfr Matt 24:8) Eftersom jag är på väg att bli morfar lever den bilden tydligt för mig. Födelse är en förvandling som inte går att hejda och som förvandlar förutsättningarna för omgivningen och det som varit fördolt blir synlig. Det som anats blir plötsligt verkligt och levande. Gud gör något nytt med sin församling i dessa dagar. För den som förbereder sig, samarbetar och lever i väntans tider är lidande inte något som ger uppgivenhet utan ett tecken på att tiden är inne.

Det andra är att nu för Guds Ande oss in i en ny nivå av mognad och erfarenhet av Guds rike. De ord som Gud talat och som legat och växt till sig i oss, ibland under frustration och ibland fördolt och bortglömt nu kommer till liv. Tiden är inne! Jag tror att detta gäller både på personliga plan men också för församlingar. Det är spännande tider vi lever i men också tider av stora andliga förändringar och det är mycket som det nu är tid att släppa som vi inte kan bära med oss in i framtiden. Mycket som varit vår trygghet och ”värld” kommer vi att behöva släppa. Gud kommer att leda oss in på okänd mark där vi blir på ett nytt sätt beroende av honom. Vi kan inte gå den vägen eller göra det i oss själva men med Andens hjälp och på Jesu ord kan vi gå. Vad skulle det innebära för dig, för församlingen och för samhället om de profetiska ord som Gud talat till dig nu skulle gå i uppfyllelse? Det är detta vi nu får sträcka oss emot.

Det tredje tilltalet är att de förlorade sönerna och döttrarna i Guds familj nu skall återvända hem. Väckelsen som kommer börjar med Guds hus. Det gäller omvändelse men det handlar också om förstlingsskörden när fälten vitnat och mognat till skörd. Förlorade söner och döttrar kommer att vända tillbaka. Barn som dragit ut i världen och som vänt fadershuset ryggen och som har dansat efter världens melodier och ”levt livet” och som i dessa tider av skakningar, (hungersnöd), inser att det inte kan bli mätta, inte hittar sig själv där de är. Guds Ande kommer att ge dem drömmar och bilder av vad Guds rike verkligen är. Gud kommer att dra människor fjärran ifrån. Från främmande länder, i det andliga landskapet, kommer människor att börja söka sig hemåt. Med en hunger efter det som är på riktigt. Det som är verkligt. Det som är Gud. Den församling som bär Guds närvaro och verkligt andligt liv kommer att få välkomna dessa förlorade men också utmanas. Det är det som man inte fann i världen man nu frågar efter. Den kyrka som tror att vägen är att anpassa sig efter denna världen kommer inte att attrahera men den församling som bär Guds närvaro kommer att kunna välkomna människor från när och fjärran. /Hans


tisdag 5 juli 2016

För den här världens skull



Vi har just avslutat årets New Wine konferens i Vänersborg under temat ”För den här världens skull”. Det känns som om konferensen är en tydlig del av det skifte som håller på att ske med kyrkan i vårt land. Jesus står utanför kyrkans väggar och kallar på oss. Gud har talat starkt om att vi behöver ha ett förvandlat hjärta att se och älska det som Gud älskar. När Guds rike går fram i vårt land innebär det stora förändringar, i vårt sätt att vara kyrka och framförallt i riktning. Det finns en sändning ut och i det också en ny angelägenhetsgrad, en ny prioritering. Jesus kom för att söka det förlorade, hela de sjuka ,befria de fångna... 
Det brinner en glöd som Jesus har tänt som vi får tändas av och formas av. I det första gryningsljuset kom han till lärjungarna vid Tiberias sjö. (Se Joh 21) Det var när natten gick mot sitt slut som han uppmanade lärjungarna att lägga ut näten på nytt och att göra det efter hans instruktioner. I en skakig och orolig tid och där många bara ser mörkret börjar församlingen skymta Jesus och höra hans röst på ett nytt sätt. Där börjar också den sista tidens stora skörd. Profetisk mognad, trons lydnad och att slänga sig överbord och rusa mot Jesus. Petrus reaktion vid sjöstranden är en profetisk bild av den sista tidens kyrka. Det är så tydligt att detta har börjat nu.

Han har gett oss hopp för det förlorade. Tänt en ny passion för den värld som vi så ofta dragit oss undan. Gång på gång har budskapet varit att vi är kallade att förvandla världen – samhället och kulturen genom Guds kärlek och kraft. Det har varit ett frigörande tilltal som uppmuntrat oss. Det är inte svårt utan ganska enkelt. ”Säg hej till människor som vi möter” och veta att Guds närvaro som finns i oss alltid vill välsigna och möta människor med det goda. Genom att se, möta och relatera till människor i vardagen sprider vi Guds rike.”Var vänlig” var ett annat starkt budskap som alla kan ta till sig och börja praktisera. Jesus kallar oss till lydnad och en självuppoffrande livsstil. Vi kommer att möta motstånd, förföljelse och lidande det är inget annat att räkna med. Vi kommer att föras ”dit vi inte vill”, Joh 21:18, men med ett Guds rikes perspektiv, ett evighetsperspektiv väger dessa omständigheter lätt.


Under konferensen fick många möta Jesus till frälsning, befrielse, helande, förnyad kallelse och hopp. En stark gudsnärvaro som kommer att märkas av i vårt land. Innan konferens fick någon en bild av eldströmmar som strömmade bakifrån och fram genom gångarna i hallen. En bild som talade om att Gud ville drar människor till sig och någon annan såg människor med iver tränga sig fram. Efter dessa dagar kan jag bara konstatera att det blev så. Över 1000 människor, har betjänats varje dag och det fanns en frimodighet och hunger som var av en ny intensitet.  Jag tror också att alla vi som dragits till glöden också kommer att strömma som lava ut i landet. Var vi går fram kommer det att börja brinna och var vi än stannar kommer landskapet att förändras som vid ett vulkanutbrott. (Lite lustigt att Island samtidigt har gått så bra i fotbolls EM och att fansen gjort vulkanen.)


Det är ett ”Awakening” moment över Sverige nu. En kvinna såg i slutet av vår konferens en bild av Sverige med Guds regnbåge över landet. En bild av att Guds löfte infrias och hon såg hur Gud börjar ge drömmar och visioner runt om vårt land för vad han skall göra.  Vi kan förvänta oss att Herren laddar ner sin agenda, sin plan i sitt folk. Det utmanar mig att söka Herrens tilltal men framförallt att ta tillvara på drömmar och visioner som kommer så väl dag som natt.


Under lovsången så fanns det i år kreativa inslag i tillbedjan, konst, måleri och dans. Kvinnan som dansade på scen under hela konferensen var ett profetiskt budskap. Gravid och samtidigt graciös vittnade hon om att något nytt håller på att ske i vårt land. Ett Guds ingripande, ett nytt liv som kyrkan som mamma är satt att föda fram, ta emot och ge till den här världen. What an amazing time we are living in!
/Hans

onsdag 15 juni 2016

Älska din stad och älska dina bröder och systrar i Kristus!

Den senaste månaden har jag besökt Tanzania på semester, Rom på tjänsteresa och samtidigt stått mitt i ett andligt slagfällt i församlingen.  Med djupt allvar kan jag konstatera att det har varit fantastiskt att se vad Gud gör och höra han tala på många olika sätt samtidigt som det har varit fruktansvärt att se vilka konsekvenser syndens och dödens makt kan få ibland oss.  Både i Afrika och här hemma har jag fått se Guds rike växa och människor ta emot Jesus till frälsning genom dop och tro. Det finns inget bättre och himlen gläder sig.  Gud bekräftar det vi hört honom tala om att det är tid att kasta ut näten till fångst. Vi är i början av något mycket större än någon av oss anar. När sillperioderna kom utefter kusten historiskt sett så innebär det stora förändringar ekonomiskt, socialt och kulturellt. Samhällen och industri flyttades och den ekonomiska blomstringen följde fisken.  När jag ser alla fiskarna som står längs kajkanterna nu på försommaren och drar makrill så tänker jag – alla som vill kan få och alla kan äta sig mätta. Men för att få fisken måste du vara där den är, ha utrustningen och avsätta tiden. Det handlar inte så mycket om skicklighet och kunskap som prioritering. Det är alltså nu det är tid att dela evangeliet och att göra Gudsrikets gärningar.  Tiden är inne! Guds rike är nära!

Samtidigt så har jag i möte, samtal och bön med människor från den Tanzaniska Lutherska kyrkan, Romersk katolska kyrkan och pingstvänner från Sverige blivit påmind om något väsentligt.  Gud har gett oss olika gåvor i Kyrkan och de olika traditionerna gåvor som är till för hela kyrkan och för hela världen. Det finns rikedomar och skatter långt över vad vi behöver och kan göra bruk av och som kommit i skymundan eller lagts undan p.g.a. av splittring, avundsjuka och maktkamp. När Paulus talar om de andliga gåvorna och tjänsterna i första Korintierbrevet så ger han oss kapitel 13 som nyckel. Kapitlet handlar om kärlek och alla gåvor som Gud ger kan gå förlorade om kärleken saknas.  Eftersom den helige Anden är Guds kärlek i personlig gestalt så är det omöjligt att växa, mogna eller få mer av Andens liv och kraft om kärleken inte finns där.  Kärleken till Gud, till församlingen, till nästan, till fienden… När vi älskar öppnar vi oss för Guds gåva. Därför är enhet något som tillhör Guds väsen. Det är målet för Jesus försoningsverk och det är i enhet som den sista tidens stora väckelse och församlingsförnyelse kommer att ske.”är redan här, då sanna tillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning.”  (Joh 4:23)
Enheten i Kristus är alltså helt avgörande och grundläggande.  Det  är detta  som Paulus talar om när han säger att det är på apostlarnas och profeternas grund  församlingen är byggd Ef 2:20 och 4:13. Det är denna klippa, Kristus, som Petrus bekännelse utgår från och som Jesus profetiskt talar om skall ge kyrkan skydd mot dödsrikes portar. (Matt 16:16ff) Jag har en bild av det himmelska Jerusalem där troende kristna från hela historien, alla traditioner och världens alla hörn skall tillsammans tillbe Jesus. Det kommer inte bara att hända utan det föregås av skeenden i vår historia. Där profetordet talar om hur nationerna skall komma och tillbe på Guds berg.  Jesus själv talar om templet som ett ”bönehus för alla folk”. Detta tror jag konkret har med landet Israel och staden Jerusalem att göra men också som Jesus säger till den Samariska kvinnan att tiden

Alan Scott som besöker New Wine om några veckor talade om sin församling i Nord Irland. Han sa i en intervju i Världen Idag att hans församling är 60 000. Därför att de är kallade att älska alla människor i staden. Genom att älska och konkret betjäna alla människor på den plats där de är har Andens gåvor förlöst, helande brutit fram och platsen är nästan en vallfärdsort för trasiga och sjuka människor. Älska din stad är hans budskap till Sverige.  
Om vi är kallade älska syndaren och göra gott mot dem som är vår fiende hur mycket mer behöver vi då inte älska våra bröder och systrar i tron. Det finns en fattigdom i församlingar där man stänger dörren för Guds handlande i andra sammanhang och traditioner och det finns en väg in i det Gud har bestämt för vår tid. Det är sida vid sida i kärlek. Det innebär inte att vi behöver hålla med om allt eller tycka lika men det finns en ovillkorlig kallelse till att tjäna, älska och dela livet i Guds rike med varandra. När Anden föll på pingstdagen, väckelsen bröt ut, under och tecken blev tydliga överallt i församlingen, motstånden och förföljesen följde så står det att ”de var ett hjärta och en själ, och ingen enda kallade något av det han ägde för sitt, utan de hade allt gemensamt” (Apg 4:32)

Tiden är inne att agera. Tiden är inne att frimodigt göra Jesu gärningar, alltså  göra det han gör, som han gör det och där han gör det. /Hans

onsdag 11 maj 2016

Till ett stort uppdrag ger Herren stor kraft




Under Kristi himmelsfärds helgen anordnade vi ledarretreat med temat den profetiska församlingen. Vi var bokstavligen under en öppen himmel under fyra dagar. Vi hade med oss Elia och Eliatjänsten som tema och Gud påminde oss om att det nu är tid att gå. Vid flera tillfällen blev det klart vilken auktoritet och kraft som Gud anförtror åt församlingen i vår tid. Församlingens profetiska kallelse innebär att få makt att stänga och öppna himlen. I Elias tjänst var det uttalat. ( se 1Kung 17:1) Det innebar att både regn, som står för liv och välsignelse, föll på Elias befallning men också eld – Guds Ande och kraft. Under den första delen av 2016 har vi fått vara med om en enastående tillväxt här i Lysekil och Gud har betonat att vi står inför en stor fångst. (Se tidigare Navigera) Men till ett stort uppdrag ger Herren också stor kraft. 
När jag vaknade idag så visade Gud mig på ett bibelsammanhang som jag delade i kvällens mässa. När Elia sänds ut på nytt, från Guds berg Horeb, för att smörja en efterträdare, så sänds han till Elisa. Elisa får be om vad han vill, säger Elia och Elisa ber då om en ”dubbel arvslott”. Se 2 Kung 2:9 Elia svarar honom att ”om du ser mig när jag blir tagen ifrån dig, då kommer det att ske dig så.” v.10

”Medan de gick och samtalade, se, då kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen. Elisa såg det…” v.11

Gud gav honom gåvan av kraft men scenen finns med från helgen som ligger bakom oss. Lärjungarna såg Jesus himmelsfärd och fick uppmaningen att vänta på kraft ifrån höjden. På pingstdagen kom dånet av en stormvind och eld ifrån himlen när den helige Ande föll över lärjungarna. (Se Apg 1-2)
Gud talade till mig om sambandet mellan dessa två händelser. Jesus talade om att ”ni skall göra gärningar som jag, ja ännu större” Joh 14:12 när den helige Ande kommer. Det finns liksom en dubbel arvslott för kyrkan när hon ser Jesus himmelsfärd. 
Kraft finns nu tillgänglig för församlingen och den kraften är nödvändig för att Guds rike skall bredas ut i Sverige idag. Herren talar om en tid av övernaturlig, himmelsk kraft. En tid då under och tecken kommer att bli vanliga ibland oss. En tid då den profetiska tjänsten kommer att smörja många människor och sätta dem i rörelse. En tid då det kommer att vara lätt att höra Herrens röst och vi kommer att få erfara nya dimensioner av skärpa och kraft i Guds tilltal. En tid då det profetiska tilltalet kommer att föra med sig uppenbarelse till församlingen och till vårt folk. Det är tid för det så därför ber vi och talar ut att himlen skall öppnas - Kom Helige Ande!



Ann, en kvinna i vår församling, delade en bild under retreaten. Det är en bild som växt fram under några år men som nu håller på att fullbordas. Jag återger delar av den här med hennes tillåtelse och med några av de tolkningar som Herren gett henne.

Konungen red en vit häst i striden för att synas och Gud visade att vi skall bli som stridshästar. Församlingen är som den vita hästen och Jesus Konungen förbereder sin församling – hästen för striden. I bilden klappar och smeker Jesus hästen på halsen och bogen för att hästen skall få förtroende för sin herre och att de skall lära känna varandra.

Vid ett tidigare tillfälle när Ann var i bön för ungdomarna visade Gud henne att ungdomarna är som hovarna på hästen. Snabba, bär mycket, kan gå på ojämn mark. Talesättet ”utan hovar ingen häst” talar om något viktigt här. Utan ungdomar ingen församling. Hovarnas uppgift är också att pumpa tillbaka blodet till hjärtat. Hovarna är också känsliga och kan bli sjuka om hästen äter fel mat. Församlingen måste få rätt näring annars kan det bildas gifter i hovarna som ger fång. I värsta fall måste hästen avlivas. Vad vi äter är viktigt för ungdomarna…

Jesus förbereder hästen för striden. På Kristi himmelsfärds dagen såg Ann att Jesus fortfarande står vid sidan om hästen. Men nu är tid att sadla och göra i ordning den. En väpnare smyckade och förberedde den och väpnaren var den Helige Anden.  Anden bar fram ett mycket vackert schabrak, ett täcke som läggs över hästen under sadeln. Det var utsmyckat med rubiner, guldtråd på röd botten och mängder av ädelstenar. Den Helige Ande smyckar församlingen med sina gåvor. Gåvor värde en Kung att rida på. Det är tid för honom att sitta upp.

I nästa bild sitter Herren redan till häst och bakom hästen var det som en stor här. Det var änglar som skyddade hästen – en härskara. Hästen stod på ett berg och hela slänten och dalen var full av änglar.
En stridshäst tränas att bli ”ett” med ryttaren. Att ha fullt förtroende för sin ryttare och att vara så känslig att den följer minsta tyngdförflyttning hos ryttaren. Dit ryttaren ser dit går hästen. 
Stridshästar gör allt för sin Herre av egen vilja inte av tvång. I striden måste det finnas ett ömsesidigt förtroende.

När jag hörde denna bild berättas för mig så rörde det sig i min ande. Jag har under våren hört om sluttidens stora väckelse. Skörden som står mogen. En miljardskörd för Herren. Det är tid att hämta kraft och börja gå in i den tjänsten./Hans